Om Cadillac i delar...

I SvD finns idag en artikel om en snubbe som gillar gamla Cadillacar... De där som Birger skriver så bra om i boken Gud älskar att färdas i en rosa Cadillac...

Så här skriver han:

Jag menar så här: tänk dig att stilla färdas i en öppen Cadillac
en het sommardag. Vinddraget rufsar i ditt hår, dofterna från
ängar och hagar slår emot dig. Du känner hur sinnena tar dig till
nästan gudomliga höjder, du upplever själva färden och har inte
en tanke på hur kolvarna sliter när det är varmt som i en masugn,
hur den femte ventilen mår efter bytet förra månaden eller ens
varför det finns ett litet, knappt hörbart, missljud när du kör i
sjuttio. Men vore du mekaniker skulle du tänka på allt det där
tekniska. Du skulle fundera och analysera. Det du då skulle uppleva
är en helt annan resa. Jag säger inte att den är sämre, men
annorlunda. Jag säger inte att den är tråkig eller saknar glädje
och kvalificerade lustkänslor, men den saknar den primitivt ursprungliga
lusten.